Autistisk utbrändhet vid Aspergers syndrom
Som vi tidigare har varit inne på [länk till ToS] är personer med Aspergers syndrom ofta känsliga för stimuli. Oanade situationer och mer socialisering än man är bekväm med, liksom oväsen och stressiga miljöer, kan leda till autistisk utbrändhet.
Autistisk utbrändhet innebär att en aspie har blivit utsatt för mer stress än vad denne klarar av. Ofta gäller det långvarig stress, utan tillräcklig vila. Andra gånger kan en person med Aspergers syndrom drabbas av autistisk utbrändhet med mycket kort varsel.
Autistisk utbrändhet kan ta sig två former som på engelska kallas för ”meltdown” och ”shutdown” – härdsmälta och nedsläckning. Eftersom det saknas svenska termer för dessa fenomen, använder vi främst de engelska varianterna.
Table of Contents
Härdsmälta vid Aspergers syndrom
En autistisk ”meltdown” är en utåtriktad reaktion på stark eller långvarig stress 1. Aspien uppvisar en objektivt synlig stressreaktion som ofta är mycket tydlig för omvärlden.
Vanliga tecken på en härdsmälta vid Aspergers syndrom är:
- Raseriutbrott
- Oro och ångest
- Självskadebeteende
- Koncentrationsproblem
- Dåligt minne
Exempel på autistiska ”meltdowns”
En utbränd person med Aspergers syndrom uppleva panikartad ångest om det t.ex. är fler människor än vad man utgått från i en affär eller på torget. Aspien får ett stresspåslag i form av hjärtklappning, kallsvett och yrsel.
Många reagerar också med verbal ilska. Då blir man kort i tonen och snäser av personer som pratar med en. Ibland kan en utbränd aspie också verbalt attackera andra, t. ex. genom att starta eller hålla igång konflikter. Detta är tydligast i miljöer med många människor tätt inpå, som i skolor och på arbetsplatser.
Det är också vanligt med fysiska raseriutbrott. Ibland i form av krossade tallrikar eller sparkade träd. Andra gånger rör det sig om självskadebeteende – ofta oavsiktligt – som att nypa, riva, eller slå sig själv.
En fördom är att personer med Aspergers syndrom är våldsamma – det är ytterst sällan som en aspie attackerar andra personer fysiskt, oavsett hur svår en härdsmälta är. Tvärtom verkar det som om personer på det autistiska spektrumet oftare är offer än gärningsmän 2.
Till skillnad från ”vanliga” ångestattacker brukar det inte gå att vänta ut en autistisk härdsmälta, utan den enda lösningen är att så snabbt som möjligt avlägsna sig från den stressfulla situationen.
Varför drabbas man av en ”meltdown”?
Autistisk meltdown är ett tecken på extrem eller långvarig stress. Oftast är det någonting som har legat och pyrt i bakgrunden, och vid en viss gräns exploderar all stress på en gång.
En möjlig anledning till att personer på det autistiska spektrumet drabbas av autistiska härdsmältor, är att de ofta har svårt att känna igen och förstå känslor [länk till alexitymi] – inklusive känslor relaterade till stress, som frustration och ilska.
Eftersom personer med Aspergers syndrom inte inser att de faktiskt är stressade, kan de heller inte åtgärda det som stressar dem. Resultatet blir att stresshögen växer och växer tills kroppen inte längre klarar av att leva med den – och då kommer härdsmältan som ett brev på posten.
Nedsatt exekutivt fungerande [länk till EF] kan också spela en roll. Även om man förstår att, och varför, man är stressad kan det vara mycket svårt att åtgärda situationen på egen hand. Själva problemlösningen kräver mer energi än vad personen med Aspergers syndrom faktiskt kan uppbringa.
Vad kan en aspie göra vid en autistisk meltdown?
Det är viktigt att lära sig identifiera vad som utlöser stress, och sedan undvika att hamna i dessa situationer oftare än nödvändigt. Som synes är det dock ofta svårt eller rentav omöjligt, framförallt om personen med Aspergers syndrom är överkänslig mot vardagliga upplevelser som biltrafik, hög musik och lekande barn.
Under en autistisk meltdown går hjärnan på högvarv, så strategier som kontrollerad andning och så kallad mindfulness, vilka ofta används vid panikattacker, hjälper sälan. Istället brukar det bästa vara att lämna den jobbiga situationen, t.ex. genom att be om att få gå hem tidigare från jobbet eller att dränka störande bakgrundsljud med hörlurar. Även en kort rast med frisk luft kan göra underverk när en meltdown är på väg.
Distraktioner hjälper
Om stressen främst beror på ljud (hög musik, sorl, trafik) kan man försöka skifta fokus till något annat sinne. Exempelvis genom att ha en stressboll, fidget spinner eller annan ”stim toy” tillgänglig. Genom att klämma, bita eller på annat sätt beröra dessa hjälpmedel, omdirigeras en del av fokuset från det störande bakgrundsljudet till den fysiska sensationen. Dessutom känner många personer med Aspergers syndrom lugn av att vidröra vissa texturer, så de kan ha dubbel effekt.
”Stimming” – repetitivt beteende som t.ex. att upprepa en viss fras, vagga av och an, eller att lyssna på samma sång om och om igen – kan också verka lugnande 3. Dels eftersom repetition i sig ofta är lugnande, och dels eftersom det också stimulerar andra sinnen än det som är överaktivt vid en meltdown.
Shutdowns och Aspergers syndrom
Shutdowns kan ses som motsatsen till meltdowns – medan det sistnämnda är ett passionerat utåtagerande, är en shutdown snarare en passiv nedsläckning. Aspien går på sparlåga, blir tyst och innesluten, samt ofta stillasittande eller liggande. Båda typerna av autistisk utbrändhet är dock stressreaktioner.
Tecken på shutdown vid Aspergers syndrom:
- Katatoni
- Mutism
- Tillfällig ”medvetslöshet”
Sinnen slutar fungera
Selektiv mutism 4 förekommer ibland vid shutowns – en oförmåga att prata med vissa eller alla personer. Det är inte detsamma som en ovilja att föra ett samtal, utan en fysisk oförmåga. Hur mycket man än vill och försöker prata, är det som om stämbandet är paralyserat och det går inte att yttra ett ord.
Vid selektiv mutism blir man stum i situationer man normalt sett inte har några problem med, som läkarbesök, lektioner eller telefonsamtal med den närmaste familjen.
Även tillfällig dövhet kan förekomma. Då hör man inte när andra tilltalar en – detta kan ofta tolkas som att man ignorerar en person, men precis som vid selektiv mutism är det som om hörseln tillfälligt slutar att fungera. Det är alltså ingenting en individ med Aspergers syndrom gör avsiktligt.
Det är också vanligt att en aspie som upplever en shutdown förlorar medvetandet under flera minuter. Då är det sällan tal om vanlig medvetslöshet där man helt tuppar av, utan snarare en omedvetenhet av omgivningen på grund av att sinnen som lukt, hörsel, syn och känsel går på sparlåga. Information från omvärlden når inte in, och ens egna tankar stannar helt av. Under ett antal minuter är man helt enkelt inte där.
Katatonisk stupor 5 6 förekommer ibland vid autism, oftast i samband med shutdowns. Stupor är den form av katatoni som innebär att man upplever en längre period av mutism, motorisk stelhet och omedvetenhet som ingen utomstående kan tränga igenom. Om en normal autistisk shutdown kännetecknas av stark passivitet, så är katatonisk stupor snarare ren apati. Dessutom varar autistisk stupor vanligtvis längre än en shutdown.
Varför drabbas personer med Aspergers syndrom av shutdowns?
Såväl selektiv mutism som andra former av apati vid shutdowns är tecken på kraftig ångest och stress. Ibland förekommer en shutdown efter en meltdown, eftersom det går åt så mycket energi när man hanterar överstimulerande situationer.
Andra gånger upplever man en shutdown direkt, beroende på hur mycket energi som finns tillgänglig och hur många stressorer man utsätts för.
Tvärtemot vad man skulle kunna tro förekommer autistisk shutdown oftare vid intensivare stress och ångest. När hjärnan blir tillräckligt överstimulerad av t.ex. ljud och ljus försvarar den sig genom att till synes helt stänga av 7 – ungefär som när en överhettad dator stänger av sig själv för att skydda moderkort och processor.
Varken meltdowns eller shutdowns är farliga, förutsatt att de inte resulterar i självskadebeteende. Däremot kan stressreaktionen påverka hjärnan till den grad att kortsiktiga och långsiktiga förändringar kan ses 8 – man blir mer stresskänslig, bland annat eftersom en del av amygdala blir hyperaktiv. Amygdala spelar stor roll när det kommer till att reglera såväl negativa som positiva känslor. Därför är risken stor att man utsätts för en ny autistisk meltdown eller shutdown veckorna efter den första.
Vad kan en aspie göra vid en shutdown?
Precis som vid en autistisk meltdown finns det inte mycket att göra medan en shutdown pågår. Framförallt då passiviteten under en episod omöjliggör användandet av medvetna strategier. Det gäller snarare att arbeta förebyggande, genom att undvika situationer som ofta resulterar i en svår stressreaktion.
Man bör också ha i åtanke att man är mer utsatt efter en shutdown, och att även situationer man normalt sett klarar av kan orsaka en ny episod. Därmed är det viktigt att tillåta sig själv att ta det lugnt och lyssna på sin kropp veckorna efter.
Även personer i ens omgivning kan hjälpa genom att se till att den autistiske personen inte kan skada sig själv, t.ex. om han eller hon fastnar i repetetiva rörelser som kan orsaka skada.