Socialt fungerande vid Aspergers syndrom
Ett kännetecken för Aspergers syndrom är svårigheter med det sociala samspelet. Till viss del handlar det om en nedsatt förmåga att känna igen, läsa av och uppvisa kroppsspråk.
De vanligaste sociala problemen vid autsm tar sig följande uttryck:
- Problem med mimik och kroppsspråk
- Svårigheter att uttrycka och/eller förstå känslor
- Nedsatt förmåga att förstå nyanser i talspråk och t ex. sarkasm
- Tendens att fastna i detaljer och missa poängen
Svårt att förstå ansiktsuttryck
En aspie har ofta nedsatt ansiktsmimik och det kan vara svårt för utomstående att se om en person med Aspergers syndrom är glad, ledsen, arg eller neutral. Oförmågan för andra människor att läsa av ens egna känslor leder ofta till en känsla av utanförskap och ensamhet – detta kan, i sig själv eller i samspel med andra faktorer, leda till depression och ångest.
Ett närliggande problem är aspiens egna svårigheter att läsa av andra personer. Det är ytterst svårt att föra en konversation och knyta vänskapsband när man inte vet hur ens beteende påverkar andra.
Kanske leder en diskussion om ett känsligt ämne till att den andra parten rusar iväg, synbart upprörd. Samtidigt står aspien där och ser ut som ett frågetecken. Inte kunde väl han eller hon veta att dennes åsikt om exempelvis abort, eutanasi eller religion skulle ha så stark påverkan på den andre! Detta trots att neurotypiska personer – det vill säga personer som inte befinner sig på det autistiska spektrumet – säkert hade snappat upp små signaler om att detta var ett känsligt ämne att diskutera, och smidigt hade kunnat avsluta diskussionen eller styrt den åt ett annat håll.
Även denna svårighet att läsa av mimik och kroppsspråk leder till en känsla av utanförskap. Dels då andra människor kan uppfatta en person med Asperger som oempatisk eller ointresserad, men också på grund av att neurotypiska individer kan framstå som överkänsliga och oförutsägbara då de till synes reagerar överdrivet och utan någon föregående varning.
Både aspien och den neurotypiske känner sig oförstådd av den andre.
Problem att förstå andra – nedsatt theory of mind
Många personer med Aspergers syndrom saknar också ett socialt filter. Det kan innebära att man inte alltid förstår att ett skämt kan framstå som opassande eller grymt, eller att man saknar en tydlig gräns mellan privata angelägenheter och information som är lämplig att dela med andra.
Till exempel kan en aspie berätta för sina kollegor att hans syster har fått ett missfall. För de flesta neurotypiska personer framstår detta som alldeles för personligt för att ta upp på en arbetsplats, men många på det autistiska spektrumet har en mycket vag gräns mellan ”personligt” och ”allmänt”.
Närliggande är också nedsatt eller avsaknad kapacitet att sätta sig in i andra människors upplevelser, åsikter eller känslomässiga tillstånd. På engelska kallas denna kapacitet för ”theory of mind” och innebär att man inser att andra personer har ett lika rikt själsliv som en själv, samt att man även känner empati.
Att känna empati innebär att man inser att alla människor upplever händelser på olika sätt, samt att man har förmågan att förstå varför någon reagerar som han eller hon gör. Detta även om en person reagerar helt annorlunda jämfört med ens egen reaktion under samma omständigheter.
De flesta personer med Aspergers syndrom har en nedsatt eller avsaknad theory of mind. Det är svårt att förstå varför personer beter sig som de gör, eller vilka motiv de kan ha för olika handlingar eller åsikter. Många på autismspektrumet kan tänka sig hur de själva skulle känna och bete sig i vissa situationer – svårare är det att förstå andra människors ståndpunkter.
Även personer med autism känner sympati
Det är förstås möjligt att med hjälp av logik avkoda personer och försöka räkna ut hur de kommer att bete sig i vissa situationer, men detta är inte detsamma som empati. Empati kommer naturligt och är baserat på känsla.
Trots att många med Aspergers syndrom har svårigheter med empati, så kan de flesta ändå känna sympati. Medan empati handlar om att kunna sätta sig in i någon annans upplevelser, så innebär sympati att man bryr sig om andra – till exempel genom att känna sorg när någon annan är ledsen, eller att vara glad för någon annans skull.
Vad gäller sympati är personer på autismspektrumet minst lika begåvade som neurotypiska personer. Många upplever till och med att de känner mer sympati än genomsnittsmänniskan – att man känner ”för mycket” när någon t ex. är ledsen, och att dennes känslotillstånd skvalpar över på aspien. Överdriven sympati kan också vara handikappande, då man lätt fastnar i en viss känsla och får mycket svårt att tänka på annat och exempelvis sköta skola och jobb.
Central koherens gör att man fastnar i detaljer
Ett begrepp som ofta förekommer när man talar om Aspergers syndrom är ”central koherens”. Central koherens innebär förmågan att se hela bilden snarare än detaljerna – att man ser skogen snarare än de individuella träden.
Lätt att missförstå andra
För personer med Asperger är förmågan att se helhetsbilden nedsatt. Till exempel blir det svårt att förstå varför en person uppvisar ett visst humör, när delar av dennes beteende visar på ett annat humör. Som ett exempel kan nämnas en person som, kanske skämtsamt, säger någonting argt eller elakt samtidigt som han eller hon verkar glad och vänlig i övrigt. Då fastnar kanske aspien i detaljen (det sarkastiska uttrycket) och missar helheten (att personen faktiskt är vänlig och glad).
Problematiken är då att en person med Aspergers syndrom lätt kan få fel intryck av en person. Man ser det arga och sarkastiska, fastän det bara är en liten detalj, och missar resten av personen.
Dessutom kan fixeringen vid en liten detalj göra att man inte klarar av att fokusera på resten, utan helt ignorerar allt det andra personen säger. Det försvårar givetvis kommunikationen och gör det svårt att föra samtal och bilda djupare relationer.
Både positivt och negativt med detaljseende
En del forskare anser att aspies inte nödvändigtvis är sämre på att se helheten än en genomsnittlig neurotypisk person – snarare rör det sig om att detaljseendet är bättre än genomsnittet . Detta uttrycker sig då som en nedsatt förmåga att se helheten jämfört med förmågan att se detaljer. Skillnaden mellan detaljseende och helhetsseende blir därför tydligare hos personer på det autistiska spektrumet, trots att det sistnämnda är på samma nivå som genomsnittet.
Att uppvisa en svag central koherens är förstås inte bara negativt. Det anses också vara en bakomliggande faktor till att personer med Aspergers syndrom ofta söker sig till detaljorienterade, logiska ämnen som fysik, matematik och programmering. Inom dessa yrkesområden blir då aspien ofta en spetskompetens med sitt öga för detaljer och förmåga att hyperfokusera. På grund av detta har det blivit allt vanligare att företag riktar sig specifikt mot personer med Aspergers syndrom, och där arbetsförhållandena är anpassade efter de styrkor och svagheter som ofta uppvisas. Till exempel kan flexibel arbetstid erbjudas, liksom tysta miljöer och mindre krav på kallprat i fikarummet.
Alexitymi – försämrad förmåga att förstå känslor
Ett annat problem som förekommer hos många, men inte alla, personer med Asperger är alexitymi – en oförmåga att känna igen och förstå känslor i sig själv eller någon annan. Det är mycket vanligt att personer på det autistiska spektrumet, inklusive personer med Aspergers syndrom, har en nedsatt eller helt obefintlig förmåga att verbalt ge uttryck för sina känslor.
Alexitymi innebär inte bara denna oförmåga att verbalisera det man känner, utan också en oförmåga att själv förstå sina känslor. Till exempel kan en person med alexitymi gå omkring med en massa symptom på stress, som exempelvis hjärtklappning, ångest och sömnstörningar men sakna insikten att han eller hon faktiskt är stressad. Om någon då frågar aspien vad denne känner blir svaret helt enkelt ”jag vet inte”.
Känslor avkodas systematiskt
Först om och när aspien sätter sig ner och tittar på sitt liv med objektiva ögon, lägger denne märke till att ja, nog har det varit mycket mer ansvar på jobbet de senaste månaderna och så var det ju en älskad faster som dog nyligen också, och privatekonomin har inte varit så bra på sistone. När alla stressorer hamnar svart och vitt på papperet kan aspien förstå att denne nog känner sig stressad. De fysiska symptomen och den diffusa känslan inombords är alltså inte tillräckligt när det gäller att förstå de egna känslorna. Allt måste pusslas ihop logiskt, utan känslor.
Att lida av alexitymi kan ha stora negativa konsekvenser i en människas liv. Nyckeln till att handskas med känslotillstånd som stress, ångest, ilska och sorg är ju att först och främst inse att man känner dessa saker. Om man inte inser att man är arg, hur kan man då ta tag i den bakomliggande orsaken och bli av med den negativa känslan? De negativa effekterna av ilskan – kort stubin, högt blodtryck, nedsatt koncentrationsförmåga – finns ju där oavsett om man förstår den eller inte.
Givetvis har även detta en negativ effekt på vänskap och relationer.
Mycket av en så kallad interpersonell relation har sin grund i människors känsloliv och förmågan att sympatisera och dela känslor med andra. Om man saknar denna förmåga går man ofta miste om en viktig komponent i såväl platoniska som romantiska förhållanden. Det leder till en ökad risk för isolering och utanförskap, samt psykiska besvär som depression.
Forskning har också visat att personer med alexitymi får mindre effekt av exempelvis psykoterapi . Det är svårt att bearbeta sina känslor om man inte kan förklara eller själv förstå dem, och tyvärr leder det inte bara till en ökad risk att utveckla depression och ångesttillstånd utan innebär också att behandlingen av dessa blir svårare.
Fördjupande läsning: Who cares? Revisiting empathy in Asperger’s syndrome (PDF, 144 kb).